Datering av timmer i "Ludvika bodar"

JavaScript är tyvärr avaktiverat på din webbläsare och därför kan denna sida endast visas i denna utarmade form.

Datering av timmer i "Ludvika bodar"
Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, november 2018

Boden sedd från söder. Jag gick in genom den vänstra dörren och väggen till höger om den är av timmer från 1823/24.
Baksidan åt norr. Flera av stockarna i de nedre varven längst ut till höger är fällda 1744/45.

Hörnet mot nordväst. De bilade stockarna från 1744/45 och den från början obarkade och ännu obilade stocken emellan, med tre brännmärken.
Den 13 november 2018 besökte jag en bod vid Väsmans strand i Ludvika, 60.15351, 15.18293, som skall ha varit den sista av de handelsbodar som funnits där, och som bland annat finns utritade på kartan för Laga delning 1794¹. Det var genast uppenbart för mig att bodens byggnadshistoria är mycket komplicerad med en stor mängd återanvänt virke, och troligen inte möjlig att reda ut ens med ett mycket stort antal dateringar. I nedervåningens västra del – den östra kom jag aldrig in i – fann jag åtminstone två partier med inbördes likartat timmer, men det kan givetvis finnas fler.² Flera väggpartier var dock förspikade med panel och inte åtkomliga. Väggen till höger om södersidans västra dörr bedömde jag vara enhetlig, och ur den tog jag fyra prov i stockarna 4, 5, 6 och 11³ – alla av omkring 90-åriga tallar – av vilka tre (4, 5, 11) kunde säkert dateras med sista ring för 1823 och alltså fällda vinterhalvåret 1823/24.

I den nordvästra knutkedjan finns knutskallar, som föranlett funderingar på om det kan ha varit 6-kantknutar. Jag tog därför prov i de bilade stockarna 2, 3 och 5, men lämnade stock 4 oprövad då denna bedömdes vara en återanvänd stock från en ängslada eller liknande mycket enkel byggnad som timrats med obarkat rundvirke.⁴ De tre provtagna stockarna är alla av blått omkring 50-åriga granar men kunde ändå dateras, alla med sista ring från 1744. Någon medeltida eller karolinertida timring är det alltså inte fråga om, men man kan överväga om avfasningen på knutskallarna i själva verket är en tidigare halsning efter att stockarna vid återanvändningen kapats i det gamla knuthaket och nytt hak gjorts innanför. Om de verkligen haft sneda hak, kan de vara timrade av folk från t.ex Floda eller Järna socknar eller siljansbygden där sådana var gängse vid denna tid. I mina ögon är det dock så otydligt att jag tycker det är svårt att dra några bestämda slutsatser.

Prov togs till sist också i den ås, som löper i öst-västlig riktning i mitten av taket på nedervåningen, som är ljusare och i mina ögon inte ser återanvänd ut. Den är av en en drygt 60-årig tall, som fälldes vinterhalvåret 1847/48.

Övervåningen tycks vara av mycket blandat återanvänt timmer och jag hade svårt att se några större sammanhängande partier och valde att inte ta några prover där. Om jag tolkar bjälkens roll rätt, så bör övervåningen ha timrats efter 1847. Huruvida nedervåningen i sin nuvarande utformning är äldre eller från samma tid har jag ingen bestämd uppfattning om. På grund av den byggnadshistoriska komplexiteten finns förmodligen utrymme för alternativa byggnadshistoriska tolkningar av de nu föreliggande dateringarna, men underökningen illustrerar om inte annat att byggnadstimmer här varit en resurs att vara sparsam med.

Noter

1. Laga delning 1794, (U27-20:5) s. 1, byggnaderna längst åt sydväst på kartan. Om den nuvarande boden ligger exakt på positionen för den nordligaste 1794, eller omedelbart norr om denna, kan jag inte avgöra med kartöverlägg p.g.a bristen på säkra hållpunkter i närheten.
2. Då timret i boden generellt är frodvuxet och såvida det är lokalt, kanske vuxet på lägre höjd över havet än de regionala referenskurvorna, kan man förvänta sig att timmer utan kontext i form av omkringsittande samtida stockar, kan vara svåra att datera med tillräcklig säkerhet.
3. Då boden är nedsjunken är jag i efterhand osäker på om jag kan ha misstagit mig om stockarnas korrekta numreringen.
4. Att den använts obarkad framgår av de mycket talrika spåren efter blåhjon, som bara angriper obarkat virke under tak. Om den utgjort väggtimmer har den sannolikt haft de för denna byggnadstyp sedavanliga rännknutarna med sina sneda hak. Skulle den händelsevis ha avfasningar är det därför inget ålderstecken, då sådana lador byggdes under hela 1800-talet.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and mean of 18B1310,2,3 
dated to 1823 with corr >= 0,42 and with overlap >= 83 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,58   6,33    83     7   based on 9 members
BjörboGr   0,55   5,98    83     8  Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
swed305    0,54   5,82    83     4  Björbo, Dalarna                                         PISY/0000   2 
SödraDal   0,53   5,61    83     5  Södra Dalarna                                           PISY/SDalar 2 
Kungsber   0,52   5,41    83     5  Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland                  PISY/KBPISY 2 
Grangard   0,51   5,40    83     9  Grangärde, Dalarna                                      PISY/0000   2 
GagnefSo   0,51   5,37    83     6  Gagnef-Djura                                            PISY/Gms000 2 
FlodaSn0   0,49   5,02    83     5  Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) (ej swed305)          PISY/FlodaS 2 
se007      0,46   4,70    83    13  Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
Estonia    0,42   4,19    83     5  Estland, (proj. Extraterastrial)                        PISY


Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between samples and the reference DalarPC
dated to 2005 with corr >= 0,41 and with overlap >= 40 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                   T-  Over  Skel
          Corr   Test   lap  Chi2
all...    0,67   6,15    49     2   based on 3 members
18B1315   0,60   4,65    40     8    1744  
18B1316   0,56   4,67    49     4    1744  
18B1314   0,41   3,06    48     1    1744
 
 
Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and 18B1317m
dated to 1847 with corr >= 0,45 and with overlap >= 58 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,58   5,27    58     6   based on 9 members
SolorNor   0,60   5,63    58     9  Solør, sydöstra. Norge (digitaliserat av Arne Andersson)PISY
se007      0,55   4,95    58     7  Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
FinakrPI   0,49   4,16    58     3  Finnåkers bruk, Fellingsbro                             PISY/Fnak   2 
SödraDal   0,48   4,10    58     3  Södra Dalarna                                           PISY/SDalar 2 
Slsfl-PI   0,48   4,06    58     2  Sälsfloten Björbo, Dalarna, bog-pines                   PISY/Slfl   2 
BjörboGr   0,47   4,01    58     4  Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
FlodaSn0   0,47   3,99    58     7  Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) (ej swed305)          PISY/FlodaS 2 
Grangard   0,46   3,90    58     1  Grangärde, Dalarna                                      PISY/0000   2 
swed305    0,45   3,81    58     4  Björbo, Dalarna                                         PISY/0000   2

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



18B131 1 Ludvika bodar, Ludvika                              PISY
18B131 2 Sweden       Pinus sylvestris         6009N1510E          1740 1847
18B131 3 T. Axelson
18B131  #### 60.1535, 15.18295
18B131  #### nr 0&3 passar skapligt och dateras tillsammans eller var för sig till 1823 (svaga)
18B131  #### nr 2 dateras mot Finnaker till 1823
18B131  #### 7a+b dateras mot diverse till 1847

———— 18B1310, 1740–1823, A4 (2) (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1312, 1742–1823, A5 (2) (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1313, 1750–1823, A11 (1) (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1317a, 1789–1847, takås, renare och antagligen ej återanvänd (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1317b, 1789–1847, (Se bild 8.3 MB)



18B131 1 Ludvika bodar, Ludvika                              PCAB
18B131 2 Sweden       Picea abies              6009N1510E          1695 1744
18B131 3 T. Axelson
18B131  #### 60.1535, 15.18295

———— 18B1316, 1695–1744, C5 mot BC-hörn (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1314, 1696–1744, C2 mot BC-hörn (Se bild 8.3 MB)
———— 18B1315, 1704–1744, C3 mot BC-hörn (Se bild 8.3 MB)